{"id":409,"date":"2021-05-26T12:24:56","date_gmt":"2021-05-26T10:24:56","guid":{"rendered":"https:\/\/stage.grapevine.se\/?post_type=article&p=409"},"modified":"2021-08-20T11:18:18","modified_gmt":"2021-08-20T09:18:18","slug":"i-vinets-varld","status":"publish","type":"article","link":"https:\/\/stage.grapevine.se\/artiklar\/i-vinets-varld\/","title":{"rendered":"I vinets v\u00e4rld"},"content":{"rendered":"\n

Vinprovningar \u00e4r ett bra och dessutom roligt s\u00e4tt att l\u00e4ra sig mer om vin. Steg f\u00f6r steg bekantar man sig med olika viner, kommer n\u00e4rmre deras karakt\u00e4r och l\u00e4r sig mer om deras ursprung.<\/em><\/p>\n\n\n\n

M\u00e5ste man ha en sp\u00e5rhunds n\u00e4sa f\u00f6r att \u00e4gna sig \u00e5t vinprovning? Absolut inte! M\u00e5ste man kunna tala franska? Nej d\u00e5! Men det \u00e4r bra att k\u00e4nna till n\u00e5gra begrepp som brukar dyka upp n\u00e4r viner diskuteras vid en provning. Och ett par av begreppen \u00e4r faktiskt franska.<\/p>\n\n\n\n

Bouquet till exempel. Bouquet \u00f6vers\u00e4tts ofta med \u201ddoft\u201d, men orden \u00e4r inte riktigt synonyma. Doft motsvarar den f\u00f6rsta upplevelsen f\u00f6r n\u00e4san \u2013 aromer som b\u00e4righet, \u00f6rtighet eller blommighet. N\u00e4r man snurrar p\u00e5 glaset och sniffar fler g\u00e5nger har bouqueten frigjorts och ger en upplevelse av tillverkning, mognad och lagring samt hur vinet har utvecklats.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat franskt ord \u00e4r terroir. Terroir beskriver ett vins ursprung och v\u00e4xtplats, det vill s\u00e4ga mikroklimatet, l\u00e4get och odlingss\u00e4ttet. Hos vissa viner skapar detta en mycket tydlig stil som g\u00f6r att det g\u00e5r att k\u00e4nna igen. Cablisviner har till exempel en mycket tydlig mineralton. Men ett vins terroir \u00e4r \u00e4nd\u00e5 bara en del av helhets-upplevelsen och kanske mer en k\u00e4nsla f\u00f6r dess ursprung och historia \u00e4n n\u00e5got annat. Det \u00e4r mest fransm\u00e4nnen som talar om terroir, och d\u00e5 alltid i positiva ordalag.<\/p>\n\n\n\n

Ett vins \u00e5lder brukar diskuteras vid vinprovningar. Ett vin \u00e4r levande och \u00e5ldras hela tiden. Det g\u00e4ller \u00e4ven enklare viner och boxviner. B\u00e5de f\u00e4rgen och doften avsl\u00f6jar en hel del om \u00e5ldern. Unga r\u00f6da viner har ofta en bl\u00e5r\u00f6d kant, medan mogna r\u00f6da viner drar mer \u00e5t tegelr\u00f6tt. Ett ungt vitt vin har ofta en ljusgr\u00f6n ton, och med stigande \u00e5lder blir det alltmer gyllengult. Om vinet har en stor bouquet tyder det p\u00e5 att det \u00e4r ett \u00e4ldre vin.<\/p>\n\n\n\n

Vissa, men inte alla, viner lagras p\u00e5 fat. Historiskt sett anv\u00e4ndes fat av olika tr\u00e4slag enbart som rena f\u00f6rvaringsk\u00e4rl, men snart uppt\u00e4ckte man att faten hade en positiv effekt p\u00e5 vinet. Sk\u00e4let \u00e4r att fatet sl\u00e4pper igenom sm\u00e5 m\u00e4ngder syre. Syret utl\u00f6ser flera kemiska processer i vinet, vilket bland annat betyder att f\u00e4rgen blir inten-sivare och tanninerna blir mjukare. De flesta fat \u00e4r gjorda av ek, men det finns \u00e4ven fat av kastanj, k\u00f6rsb\u00e4r och akacia. Genom att rosta fatens insidor eller v\u00e4lja ek av olika ursprung f\u00e5 man fram olika karakt\u00e4r p\u00e5 vinet.<\/p>\n\n\n\n

I vindruvornas skal och k\u00e4rnor finns garvsyre\u00e4mnen som kallas tanniner. Vid tillverkningen av r\u00f6da viner f\u00e5r skal och k\u00e4rnor ligga kvar i druvjuicen en l\u00e4ngre tid \u00e4n vad som \u00e4r fallet vid tillverkning av vita viner. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r r\u00f6dviner i allm\u00e4nhet mer rika p\u00e5 tanniner \u00e4n vita. Tjocka druvskal \u00e4r mer tanninrika \u00e4n tunna och om ett vin lagras p\u00e5 ekfat tillf\u00f6rs dessutom extra tanniner fr\u00e5n tr\u00e4et. Tanninerna \u00e4r viktiga f\u00f6r strukturen och balansen i vinet och mjuknar med tiden. Ett tanninrikt vin k\u00e4nns str\u00e4vt i gommen och p\u00e5 t\u00e4nderna.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r man talar om fylligheten hos ett vin menar man munk\u00e4nslan. Man kan t\u00e4nka sig en skala fr\u00e5n tunt som vatten till tjockt som sirap och allt d\u00e4remellan. Ju \u201dtjockare\u201d munk\u00e4nsla, eller ju tyngre vinet k\u00e4nns i munnen, desto st\u00f6rre fyllighet. Vissa druvor ger st\u00f6rre yllighet, medan andra \u00e4r tunnare. Viner fr\u00e5n Chablis och Beaujolais \u00e4r exempel p\u00e5 det senare.<\/p>\n\n\n\n

Av de fem grundsmakerna \u00e4r det fr\u00e4mst syra och s\u00f6tma som brukar finnas i vin. Syran \u00e4r central f\u00f6r vinupplevelsen och ett vin utan syra \u00e4r platt och tr\u00e5kigt. R\u00e4tt syra skapar balans och i princip all mat kr\u00e4ver ett vin med fruktsyra.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller s\u00f6tma skiljer man mellan fruktighet och s\u00f6tma. Ett fruktigt vin med toner av tropisk frukt kan upplevas som en aning s\u00f6tt, trots att andelen socker \u00e4r mycket liten. Dessertviner \u00e4r d\u00e4remot mycket s\u00f6ta. Det finns flera metoder att framst\u00e4lla s\u00f6ta viner; det kan exempelvis handla om att druvorna sk\u00f6rdas sent eller att man anv\u00e4nt torkade druvor. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vinprovningar \u00e4r ett bra och dessutom roligt s\u00e4tt att l\u00e4ra sig mer om vin. Steg f\u00f6r steg bekantar man sig med olika viner, kommer n\u00e4rmre deras karakt\u00e4r och l\u00e4r sig mer om deras ursprung.<\/p>\n