{"id":427,"date":"2021-05-26T12:25:04","date_gmt":"2021-05-26T10:25:04","guid":{"rendered":"https:\/\/stage.grapevine.se\/?post_type=article&p=427"},"modified":"2021-08-20T11:14:11","modified_gmt":"2021-08-20T09:14:11","slug":"att-tillverka-vin","status":"publish","type":"article","link":"https:\/\/stage.grapevine.se\/artiklar\/att-tillverka-vin\/","title":{"rendered":"Att tillverka vin"},"content":{"rendered":"\n

N\u00e4r man g\u00f6r vin beh\u00f6ver man f\u00f6rst och fr\u00e4mst vindruvor av arten Vitis vinifera, vilken st\u00e5r f\u00f6r 99% av v\u00e4rldens vinproduktion. Vindruvor som vi k\u00f6per i aff\u00e4ren \u00e4r av en annan art och duger inte till vinproduktion. Till en butelj vin kr\u00e4vs cirka 1 kg druvor.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Alkoholj\u00e4sning<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Innan j\u00e4sningen kan starta m\u00e5ste druvans skal krossas. I druvmusten finns socker som med hj\u00e4lp av j\u00e4stsvampar omvandlas till alkohol. Denna process kallas f\u00f6r alkoholj\u00e4sning och den avstannar n\u00e4r n\u00e4stan allt socker omvandlats till alkohol. Under j\u00e4sningen bildas f\u00f6rutom alkohol \u00e4ven biprodukter (olika estrar och alkoholer) vilka har betydelse f\u00f6r det f\u00e4rdiga vinets arom. J\u00e4stsvampar finns \u00f6verallt i naturen, p\u00e5 ving\u00e5rden, i druvans skal m m. F\u00f6rr i tiden startade j\u00e4sningen spontant av de naturliga j\u00e4stsvamparna. Numera f\u00f6redrar dock de flesta att styra j\u00e4sprocessen genom att f\u00f6rst inaktivera den naturliga j\u00e4sten och sedan tills\u00e4tta odlad j\u00e4st.<\/p>\n\n\n\n

Malolaktisk j\u00e4sning<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Malolaktisk j\u00e4sning brukar ocks\u00e5 kallas f\u00f6r den andra j\u00e4sningen eftersom den sker efter alkoholj\u00e4sningen. Det \u00e4r en process d\u00e4r bakterier omvandlar \u00e4ppelsyran i det unga vinet till mj\u00f6lksyra och koldioxid. F\u00f6rdelen med detta \u00e4r att mj\u00f6lksyra upplevs h\u00e4lften s\u00e5 syrlig som \u00e4ppelsyra och detta \u00e4r positivt f\u00f6r r\u00f6da viner som i stort sett alla genomg\u00e5r malolaktisk j\u00e4sning. N\u00e4r det g\u00e4ller vita viner vill man oftast bevara friskheten\/syran och de genomg\u00e5r inte, med n\u00e5gra f\u00e5 undantag, den malolaktiska j\u00e4sningen.<\/p>\n\n\n\n

Chaptalisering<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Chaptalisering (efter den franske kemisten och l\u00e4karen Chaptal) inneb\u00e4r att sockerhalten i druvmusten h\u00f6js. Sockret omvandlas till alkohol och det f\u00e4rdiga vinet f\u00e5r en h\u00f6gre alkoholhalt. H\u00f6jningen f\u00e5r ske med maximalt 2 vol%. och metoden \u00e4r reglerad i de olika l\u00e4nderna\/ regionernas lagstiftning. Svaveldioxid \u00e4r n\u00e4rmast ett universalmedel inom vintillverkning. Det \u00e4r bl a ett effektivt medel mot oxidation, det hindrar eller d\u00f6dar andra bakterier och o\u00f6nskade j\u00e4stsvampar. M\u00e4ngden svavelf\u00f6reningar i det f\u00e4rdiga vinet varierar mellan 0,1 och 0,2 gram per liter, h\u00f6gsta till\u00e5tna m\u00e4ngd \u00e4r 0,4 gram. \u00c4r syran f\u00f6r h\u00f6g i vinet, trots genomg\u00e5ngen malolaktisk j\u00e4sning, kan vintillverkaren tills\u00e4tta kaliumtartrat och kaliumbikarbonat. Vinsyran i vinet f\u00e4lls d\u00e5 ut och syran minskas. \u00c4r syran f\u00f6r l\u00e5g, som den kan vara i ett varmt klimat, tills\u00e4tts vinsyra och d\u00e4rmed h\u00f6js syran i vinet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r man g\u00f6r vin beh\u00f6ver man f\u00f6rst och fr\u00e4mst vindruvor av arten Vitis vinifera, vilken st\u00e5r f\u00f6r 99% av v\u00e4rldens vinproduktion. Vindruvor som vi k\u00f6per i aff\u00e4ren \u00e4r av en annan art och duger inte till vinproduktion.<\/p>\n