{"id":431,"date":"2021-05-26T12:25:05","date_gmt":"2021-05-26T10:25:05","guid":{"rendered":"https:\/\/stage.grapevine.se\/?post_type=article&p=431"},"modified":"2021-08-20T11:13:41","modified_gmt":"2021-08-20T09:13:41","slug":"aret-i-vingarden-del-2","status":"publish","type":"article","link":"https:\/\/stage.grapevine.se\/artiklar\/aret-i-vingarden-del-2\/","title":{"rendered":"\u00c5ret i ving\u00e5rden del 2"},"content":{"rendered":"\n

Den f\u00f6rsta m\u00e5naden i rubriken avser den norra hemisf\u00e4ren, bl. a Frankrike och den andra m\u00e5naden med en asterix, avser den s\u00f6dra hemisf\u00e4ren, d\u00e4r exempelvis Sydafrika ing\u00e5r. Den exakta tidpunkten f\u00f6r sk\u00f6rd varierar mellan l\u00e4nder, regioner, l\u00e4gen och producenter.<\/em><\/p>\n\n\n\n

APRIL\/OKTOBER*<\/p>\n\n\n\n

I ving\u00e5rden besk\u00e4rs vinrankan f\u00f6r att koncentrera v\u00e4xtkraften i de \u00e5terst\u00e5ende skott som sedermera blir druvor. De nya grenarna binds upp s\u00e5 att solljuset ska kunna n\u00e5 vinbladen, n\u00e4r de vuxit ut, vilket \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r fotosyntesen (utan den blir det inga druvor och inget vin). Men grenarna binds \u00e4ven upp f\u00f6r att fordon ska kunna komma fram mellan vinraderna, t ex f\u00f6r att sk\u00f6rda och f\u00f6r att bespruta vinrankorna mot skadedjur. I vink\u00e4llaren tappas vinet om fr\u00e5n en beh\u00e5llare (ekfat eller rostfri st\u00e5ltank) till en annan. Detta g\u00f6rs f\u00f6r att bli av med sedimentet som best\u00e5r av druvskal, j\u00e4stf\u00e4llning och stj\u00e4lkar. Vid omtappning stannar sedimentet kvar i den beh\u00e5llare som vinet tappades fr\u00e5n. Omtappningen sker som regel f\u00f6rsta g\u00e5ngen efter alkoholj\u00e4sningen (den allra f\u00f6rsta j\u00e4sningen). Sedan tappas vinet om 3\u20134 g\u00e5nger under f\u00f6rsta \u00e5ret, om vinet ligger p\u00e5 ekfat.<\/p>\n\n\n\n

MAJ\/NOVEMBER*<\/p>\n\n\n\n

I maj tappas \u201df\u00e4rdigt\u201d vin p\u00e5 flaska och ordrar f\u00f6rbereds s\u00e5 att vinet levereras ut innan sommarv\u00e4rmen kommer. I m\u00e5nga vinomr\u00e5den \u00e4r v\u00e5rfrost ett stort problem, fryser knopparna p\u00e5 vinrankan blir det i v\u00e4rsta fall inga druvor! F\u00f6r att varna f\u00f6r k\u00f6ldkn\u00e4ppar anv\u00e4nds ofta ett temperaturreglerat alarm, ja det finns flera olika s\u00e4tt att skydda de sk\u00f6ra sm\u00e5 knopparna! Ett exempel \u00e4r vindmaskiner som g\u00f6r att luften cirkulerar. I Chablis st\u00e4ller de med j\u00e4mna mellanrum ut sm\u00e5 portabla v\u00e4rmebr\u00e4nnare i ving\u00e5rden (inte helt olika dem som nu blivit popul\u00e4ra att ha ute p\u00e5 altanen p\u00e5 sommaren). I Kalifornien sprutar de vatten p\u00e5 vinrankan s\u00e5 att det vid frostgrader bildas ett skyddande lager av is, en skyddande ishinna p\u00e5 knopparna. I maj kommer de f\u00f6rsta bladen och d\u00e5 \u00e4r det vanligt att ving\u00e5rden besprutas mot skadedjur f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n

JUNI\/DECEMBER*<\/p>\n\n\n\n

Nu ses ving\u00e5rden \u00f6ver igen och de unga skotten binds upp s\u00e5 att vinrankan kan producera druvor av god kvalitet. Blomningen \u00e4r nu i full g\u00e5ng i ving\u00e5rden \u2013 d\u00e5 \u00e4r det i regel hundra dagar kvar till sk\u00f6rd. Under blomningen \u00e4r det \u00f6nskv\u00e4rt med stabilt v\u00e4der, detta f\u00f6r att vinrankan ska kunna producera stora m\u00e4ngder druvor. Ostadigt v\u00e4der kan minska behovet av \u201dgr\u00f6n sk\u00f6rd\u201d som inneb\u00e4r att en viss procent omogna druvklasar tas bort f\u00f6r att de kvarvarande klasarna ska bli mer koncentrerade. Kvalitetsviner tappas om igen i juni\/december, f\u00f6re sommarv\u00e4rmen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den f\u00f6rsta m\u00e5naden i rubriken avser den norra hemisf\u00e4ren, bl. a Frankrike och den andra m\u00e5naden med en asterix, avser den s\u00f6dra hemisf\u00e4ren, d\u00e4r exempelvis Sydafrika ing\u00e5r.<\/p>\n